Först nu, klockan 19.18, äter jag min lunch.
Efter en hektiskt dag med få andningshål då jag fått skjuta upp både lunchen och eftermiddagsbananen når jag äntligen Mariatorget. Klockan är lite efter 17.00 och folk börjar precis röra på sig, ut på den stora Hornsgatan.
Klimatgruppen Klimax anordnar blockad/fest/aktion på en av norra Europas mest förorenade innerstadsgator och kvällen till ära är det cirkus-tema. Polisen har spärrat av gatan flera hundra meter bort och bilisterna får ta en annan väg. Det blir lite jobbigare för dem idag men det blir jobbigare för oss alla om vi inte bygger ett annat samhälle imorgon.
Jämfört med den klimatkrock som anordnades tidigare i våras är vi flera den här gången. Förutom fotografer från Arbetaren och andra vänsterblaskor är det också ett större mediauppbåd den här gången. Någon TV-kanal är här med en kamera och en pressfotograf har TVÅ av Canons dyraste kameror hängandes från axlarna. Publicitet mår vi bra av, nästa gång blir vi fler, tänker jag och ler.
Folk målar med färgkritor på gatan och snart är asfalten täckt av linjer och former. Min vän T pekar glatt på två olika delar av gatan och menar att på den ena sidan är ”Hippiesarna”, blommor, överkryssade bilar och klämkäcka budskap om en värld för alla. På andra sidan lite längre bort är de lite mer militanta. Det står textat ALF, Animal Liberation Front och VSE, Vegan Straight Edge. T’s vän i sin tur har en tysk Antifaschistiche Aktion t-shirt på sig. Istället för den sedvanliga loggan med en röd och en svart, eller två svarta, fanor har han en svart och en grön. Ny tid ny strid.
När clowner och musiker har hållit på en stund är vi närmare 250 pers i korsningen Torkelknutssonsgatan Hornsgatan. Himlen spricker upp och solen tittar fram. Jag har redan knäppt mina bilder till tidningen så jag tar fram min Leica och knäpper vidare. Interaktionen och mötet mellan demonstranter och förbipasserande och kvarterets boende är intressant och titta på. En chefstyp i beige trenchcoat står mitt ibland ”Hippiesarna”, ser lite förvirrad ut med en full ICA-kasse i handen men stannar kvar för att lyssna på musiken. Läser på banderollerna och får ett flygblad av en kille i en pingvindräkt.
Tillslut blir vi ombedda av polisen att röra oss tillbaka till Mariatorget och vi lyder. Talkörerna kommer igång på vägen dit och några ungar som går längst fram, framför frontbanderollen, kämpar med att hänga med i slagorden. ”Det gäller våra liv, det gäller våra barn… inga bilar.. inte sant?”
På Mariatorget ska frälsningsarmen ha möte så någon föreslår att vi ska gå till parken vid Medborgarplatsen, i folkmun kallad ”Bågen”. Samma person upplyser oss om att vi inte ska gå mitt i gatan på vägen dit, vårat demonstrationstillstånd har gått över tiden. Efter några hundra meter gör halva skaran det ändå och polisen får finna sig i att köra en pikebuss framför oss. Ännu en gata i rullande blockad. Det känns fint att gå där, mitt i vägen med våra slagord och våra banderoller. Några latjar med en basketboll och pingvinen delar ut flygblad. Ett gäng kämpar med att hålla talkörerna vid liv.
Framme vid Bågen hängs banderollerna upp i träden och musiken sätts på igen. Jag drar vidare, hemmåt för att äta min lunch och skriva det här. Trots en överdrivet stressig dag så känner jag mig tillfreds nu, glider mot tunnelbanan. Vid Medis sitter några personer, i folkmun kallade alkisar, på en bänk. En man med spretigt hår och en okomplet uppsättning tänder spelar på en gitarr och hans öldrickande vänner klappar takten. ”Hey mister tambourine man play a song for me.. ” skrålar han.
Vid övergångstället står (i folkmun) den ”galna kristna Plattan-negern”, väntar på grön gubbe, gestikulerar och knackar med ett finger mot tinningen. Jag tänker att ibland tycker jag mycket om att bo i Stockholm.
PS:
Fredag: Vernisage på So Stockholm i Kungsträdgården, 16-21. Fotolinjen på Kulturama har slututställningn.
Lördag: Cykeldemonstration! Vi ses klockan 13 på Jakobstorget!
Andra bloggar om: aktion, bilism, blockad, hornsgatan, klimatet, klimax, osv, Stockholm, stress, t
